Fenomenet, ensamhet och isolering, som detta examensarbete handlar om, existerar i filosofisk mening inte ?där ute?. Det krävs ett subjekt, en individ, som upplever tillståndet för att det ska existera. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie och evidensanalys, undersöka och identifiera eventuella lagbundenheter kring psykologiska effekter av ensamhet och isolering. Det vill säga, finns det psykologiska effekter som kan sägas vara oberoende av personligheten? Vilka är i så fall dessa effekter? Kanske är det så att alla människor, oberoende av personlighet och situation, förr eller senare i ensamhet och isolering upplever ångest, oro och depression? En sådan slutsats går dock inte att slå fast utifrån det material som har analyserats i detta arbete, dels på grund av metodologiska begränsningar och dels på grund av att fenomenen isolering och ensamhet är svåra att isolera från det upplevande subjektet..

En återkommande debatt rörande kriminalvården är hur man ska kombinera de två grundprinciperna i fängelserna: vård och straff. Om isolering är ett straff i straffet, hur ser då vården ut i anslutning till denna? Få eller inga andra former av frihetsberövande skapar så mycket psykologiskt trauma, med så många symptom på psykisk sjukdom, som isolering gör.I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst två månader, hade på den psykiska och fysiska hälsan, samt vilket stöd tidigare fängelseintagna fått under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne själv hade önskat att få.Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med tidigare fängelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen ångest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra.Två av tre respondenter visade tecken på att isoleringen påverkat deras psykiska hälsa mycket negativt.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och Social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, Social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Vardagen kan innebära en dramatisk förändring för människor som drabbas av venösa bensår. Bensår kan förekomma från några månader upp till många år. Svårläkta venösa bensår är ofta mycket smärtsamma och avsöndrar kraftig lukt och läckage vilket kan påverka de drabbades livskvalitet negativt. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av lukt, läckage och smärta vid venösa bensår och hur det påverkar det dagliga livet. Åtta kvalitativa studier analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys.

Eftersom befolkningen blir allt äldre så kommer människor med kroniska sjukdomar att leva längre. För att kunna ge stöd och hjälp till dessa personer är det viktigt att förstå deras upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig på egen hand: att mötas av brist på förståelse: att känna ensamhet och utanförskap: att känna sig frustrerad och värdelös: att vara orolig och rädd inför framtiden.

Högpresterande isolering är en typ av material som finns tillgängligt men inte används på den svenska marknaden i den utsträckning som de bör göra. I denna rapport kommer det högpresterande isoleringsmaterialet PIR att ligga i fokus och det jämförs främst med det traditionella isoleringsmaterialet cellplast men paralleller dras även till mineralullen.PIR- isoleringen har 40 % bättre värmekonduktivitet än cellplasten och detta innebär att materialet har bättre isoleringsförmåga som bidrar till tunnare konstruktioner. Isoleringen är därför idealiskt att använda för passiv-, lågenergi och nollenergihus. En annan egenskap som utmärker PIR- isoleringen är dess brandegenskaper som uppfyller en högre brandklass än cellplasten, trots att det är ett plastmaterial.PIR- isoleringen är ett dyrare material, dock sparas pengar in redan vid produktion då fukt- och vindskydd kan uteslutas i en konstruktion. Om högre energikrav ska uppfyllas kan pengar även sparas in på sikt genom lägre energikostnader..

Isolering kan bli aktuell antingen på grund av infektionssjukdom eller infektionskänslighet. Att vara isolerad innebär att befinna sig i en myck- et speciell och många gånger skrämmande miljö. Detta gäller framförallt för den person som tvingas till isolering men även för närstående och sjukvårdspersonal. Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara isolerad i samband med infektionssjukdom eller infektions- känslighet. Studien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar och ana- lyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest an-sats.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och Social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, Social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Vardagen kan innebära en dramatisk förändring för människor som drabbas av venösa bensår. Bensår kan förekomma från några månader upp till många år. Svårläkta venösa bensår är ofta mycket smärtsamma och avsöndrar kraftig lukt och läckage vilket kan påverka de drabbades livskvalitet negativt. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av lukt, läckage och smärta vid venösa bensår och hur det påverkar det dagliga livet. Åtta kvalitativa studier analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvångsåtgärder i form av fastspänning samt isolering inom den psykiatriska tvångsvården. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård innebär att samhället har förmågan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvångsåtgärder så som fastspänning och isolering, dessa ska utövas med så stor hänsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som är begränsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansåg att fastspänning är en nödvändig åtgärd men ändå är det många som har negativa erfarenheter av dessa.

Den sociala ångesten många känner i olika situationer kan leda till undvikande, isolering och ibland även kompliceras av depressiva symtom och/eller alkoholanvändning. Huruvida ett samband mellan dessa problem kan visa sig i 16-17 årsåldern undersöktes genom en enkät om nedstämdhet, alkoholanvändning och social ångest. Resultatet visade att nedstämdhet hade en inverkan på grad av social ångest hos båda könen. Dock var tjejer i högre grad än killar mer nedstämda. Tjejer som drack mindre uppvisade en högre grad av social ångest.

Att föda barn är för många den största och lyckligaste händelsen i livet. Och förlossningen, väntas således vara lyckans crescendo. Tiden därefter ska fyllas med bebismys och utflykter. Men för vissa kvinnor går inte allt som det ska under förlossningen och utflykterna byts ut mot smärta och Social isolering..

Syftet med detta examensarbete är att genomföra en energi- och systemanalys av den planerade stadsdelen Djurgården i Linköping. Den ska ge svar på vilket uppvärmningssystem kombinerat med hustyp som är mest systemriktigt. Att bygga så miljövänligt som möjligt för att mildra den globala uppvärmningen är i fokus för alla parter. Slutsatsen är att passivhus inte är miljövänligast när det byggs i ett fjärrvärmenät med kraftvärme.1 Det miljövänligaste och förmodligen det billigaste alternativet för alla parter är att bygga BBR2008 hus med fjärrvärme.2Examensarbetet utreder en alternativ anslutning av passivhus till fjärrvärme. Resultatet visar att anslutningen med EPS PEX och ackumulator i ett sekundärnät lönar sig jämfört med en traditionell anslutning med Twin-stålrör i primärnät.3 Den alternativa anslutningens främsta egenskap är minskade värmeförluster med en bättre isolering.1 Passivhus är ett hus med bra och tät isolering som gör hela konstruktionen energisnål2 BBR2008 är hus med gällande energispecifikation från Boverket.3 EPS PEX är plaströr med frigolit isolering.

Bakgrund:Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling.Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer.Metod:Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet. Resultat:Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer.

Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse samvaron och relationerna på Träffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och välmående. Då med uppmärksamheten riktad särskilt mot begrepp som isolering, gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhämtat vårt empiriska material. För att besvara vår frågeställning har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T.